Eftersom kroppen har svårt att stoppa blödningar – oavsett om skadan är liten eller stor – är det typiskt att barn med blödarsjuka lättare får blåmärken och näsblod än sina kamrater. När barnet börjar krypa och gå är det vanligt med många blåmärken. En blödarsjuk person kan också få blödningar inuti de större lederna och musklerna i kroppen.
Om barnet ännu inte har lärt sig prata är det ofta lättretligt och försöker låta bli att använda ena armen eller benet om en blödning pågår i en muskel eller en led. Äldre barn som kan prata brukar kunna tala om att de har fått en blödning innan de typiska tecknen visar sig, så lyssna alltid till barnet!
Det är viktigt att känna till att blödning inne i huvudet kan visa sig som huvudvärk, illamående och kräkningar, ljuskänslighet och lättretlighet. Om detta händer, kontakta föräldrarna, hemofilicentrum eller sjukhusets akutmottagning.
De allra flesta blödningar är ofarliga, förutom att de kan orsaka viss ömhet. Den omedelbara effekten av blödning i lederna kan vara smärtor och rörelsebegränsning. På längre sikt kan upprepade blödningar i en led orsaka inre skador. Därför behandlas numera blödarsjuka personer med så kallade faktorpreparat, i förebyggande syfte eller vid blotta misstanken om en blödning. Det motverkar skadorna som med tiden kan leda till funktionsnedsättning.
Som allmän regel gäller att blödningarna ska behandlas. Den övervägande delen av alla blödningar kan behandlas av föräldrarna. Äldre barn kan ofta själva sköta sin behandling. Mindre blödningar kan hos många behandlas med tabletter, nässpray eller speciellt munsköljmedel.
Vid vissa blödningar måste barnet dock omedelbart söka vård på akutmottagning och barnets hemofilicentrum måste kontaktas:
Allvarliga olyckor (t.ex. fallskador och trafikolyckor)
Slag/fall riktat mot huvud, mage och ögon
Blödning i mun eller svalg
Blodiga upphostningar eller kräkningar, blod i avföringen (kan vara röd, se ut som kaffesump eller tjära)
Blödning i och runt könsorganen
Blödning som inte upphör
Det är viktigt att i förväg komma överens med barnets föräldrar om när de ska kontaktas, respektive när man ska åka till akutmottagningen på sjukhuset.
Kontakta barnets föräldrar, hemofilicentrum eller akutmottagning om du är osäker.